Bergsekosystem återfinns på bergssluttningarna. Eftersom klimatet blir kallare ju högre upp man kommer beror sammansättningen av flora och fauna höjden över havet. Därför kan man urskilja band eller zoner med liknande vegetation på liknande höjder. På måttliga höjder dominerar skogarna, medan mindre växter är de enda som klarar de hårda förhållandena på höga höjder. Ekosystem ovanför trädgränsen kallas ”alpina”. De allra högsta regionerna i alperna är permanent täckta av snö och is.
En rad olika ekosystem som beskrivs på andra ställen i denna handbok kan förekomma i brant terräng, exempelvis skogar och sjöar. Berg kan också omfatta våtmarker och myrar samt kulturlandskap. Fjällen i de nordiska länderna används i stor utsträckning som betesområden för renar, får och nötkreatur.
De skandinaviska fjällen sträcker sig från södra Norge till norra Finland och omfattar även västra och norra Sverige. Berg upp till 880 meter över havet finns också på Färöarna.
Bergekosystem tillhandahåller ett brett spektrum av ekosystemtjänster och bidrar därmed till många samhällsutmaningar.
Förbättring av biologisk mångfald: Berg är livsmiljöer för många sällsynta arter. På grund av den globala uppvärmningen är bergen ofta de sista platserna där arter som är anpassade till kyla kan överleva.
Anpassning till klimatförändringar: Skydd eller restaurering av våtmarker på höga höjder kan bidra till kolinlagring.
Katastrofrisk och katastrofberedskap: Intakt vegetation i bergsområden kan också minska riskerna för jordskred och översvämningar, vilket minskar risken för naturkatastrofer.
Vattenförvaltning: Mycket av vårt dricksvatten kommer från bergsområden, så en god förvaltning av vattendrag är avgörande för att bevara denna resurs.
Livsmedelssäkerhet: Många berg i de nordiska länderna används för bete, jakt och plockning av vilda bär.
Mountain ecosystem before NbS have been implemented
Mountain ecosystem after NbS have been implemented
Restaurering och återplantering: Återplantering av vegetation där vegetationen helt har försvunnit eller restaurering av förstörd vegetation.
Återvätning av myrar: Tidigare våtmarker som har dränerats för mänskliga aktiviteter återvätes med olika typer av NbS som återställer områdets naturliga hydrologi.
Återanslutning av flodslätter: Flodslätter kan återförenas med sin omgivning genom att tillämpa olika typer av NbS som återställer den hydrologiska förbindelsen mellan floden och flodslätten.
(Åter)etablering av grunda sjöar och dammar: Små, grunda vattensamlingar skapas i områden där de har försvunnit, försämrats eller inte funnits tidigare.
Att bibehålla gräsmarker och ängar är en viktig bevarandeåtgärd för seminaturliga och naturliga ekosystem i kulturlandskap i bergsområden. Detta gäller särskilt i många nordiska länder där tamboskap har sommarbetesområden i fjällen.
Naturnära skogsbruk: mångsidigt skogsbruk som tar itu med globala samhällsutmaningar.
Är du osäker på hur du ska välja en NbS för ett ekosystem i fjällen? Se vår allmänna vägledning om naturbaserade lösningar!
Denna sida har skrivits av Ruben E. Roos
Von Humboldt, Alexander, and Aimé Bonpland. Essay on the Geography of Plants. University of Chicago Press, 2010.
Körner, Christian. "Concepts in alpine plant ecology." Plants 12.14 (2023): 2666.
Helseth, E.V., Eide, N.E., Hansen, B.B., Kvalnes, T., Roos, R.E., Rosvold, J., Rønning, B., Singsaas, F.T. & Mathiesen, K.E. 2023. Økosystemtenester frå villreinfjellet i Noreg. Ei vurdering basert på eksisterande datagrunnlag. NINA Rapport 2373. Norsk institutt for naturforskning.
