Kulturlandskap är en term som används för att beskriva samspelet mellan mänsklig aktivitet och miljön och delas in i tre huvudkategorier enligt Världsarvskommittén :
"ett landskap designat och skapat avsiktligt av människan"
ett "organiskt utvecklat landskap" som kan vara ett " relikt (eller fossilt) landskap" eller ett "fortsättande landskap"
ett "associativt kulturlandskap" som kan värderas på grund av "naturelementets religiösa, konstnärliga eller kulturella sammanslutningar".
Kulturlandskap finns i hela Norden . I högland, steniga och bergiga områden kan du främst hitta lågproduktiva gräsmarksområden som används för djurhållning . I låglandet tenderar man att hitta mer intensivt skötta jordbruksmarker , med grödor som vete , raps och sockerbetor .
Huvudsyftet med kulturlandskap är att tillhandahålla mat; därför är de väsentliga för den samhälleliga utmaningen livsmedelssäkerhet . NbS inom kulturlandskapet är dock tänkta att motverka negativa effekter av jordbruksverksamhet och kan därför också vara till nytta för att bekämpa andra samhällsutmaningar :
Cultural landscape after NbS have been implemented
Blomremsor och buffertzoner: Buffertzoner och blomsterremsor är olika typer av vegetationsstrukturer som planteras för att tjäna ett specifikt syfte. Det kan till exempel vara att skydda ett vattendrag genom att ta upp överflödig fosfor från avrinning från åkrar, ge insekter blomresurser, ge mat och skydd åt djur eller skydda mot jorderosion.
Upprätthålla gräsmarker och ängar: Att bibehålla och skapa gräsmarker och ängar är en viktig bevarandeåtgärd för den biologiska mångfalden seminaturliga och naturliga ekosystem i kulturlandskapet.
Växelbruk och samodling: Växelbruk är byte av grödor mellan skördarna. Detta kan ske från ett år till ett annat eller, beroende på klimat och grödtyp, flera gånger under en säsong. Med samodling avses när två eller flera grödor odlas samtidigt på samma mark.
Ingen plöjning: Ingen eller reducerad jordbearbetning innebär att man sår eller planterar den nya grödan efter skörd utan att först bearbeta jorden.
Fleråriga grödor: Fleråriga grödor är grödor som inte bearbetas efter skörden utan planteras och sedan skördas år efter år utan att grödan planteras om. De mest använda exemplen är fruktträd och bärbuskar. Fleråriga spannmålsgrödor har ännu inte utvecklats fullt ut.
Marktäckning: Marktäckning är en samling av NbS som fokuserar på att täcka jorden och tillföra näringsämnen och organiskt material till den. Det kan vara kompost, hackat växtmaterial eller till och med levande marktäckning i form av mellangrödor som växer under huvudgrödan. .
Är du osäker på hur du ska välja en NbS för kulturlandskapet? Se vår allmänna vägledning om naturbaserade lösningar! Länk till allmän vägledning
Denna sida har skrivits av Helena Hanson, Georg Andersson och Johanna Alkan Olsson
UNESCO (2012) Operational Guidelines for the Implementation of the World Heritage Convention [1] Archived 2019-11-27 at the Wayback Machine. UNESCO World Heritage Centre. Paris. Page 14.