Att bibehålla och skapa gräsmarker och ängar är en viktig bevarandeåtgärd för seminaturliga och naturliga ekosystem i landskapet. Det är en ganska stor skillnad mellan betade gräsmarker och ängar. Betade gräsmarker behöver djur som betar gräsmarken under växtsäsongen. Ängsmarker behöver klippas en eller ibland flera gånger per säsong. Ängsmarker och betade gräsmarker var ett vanligt inslag i traditionella jordbrukslandskap och gav foder till kor, får och hästar samt biomassa till bränsle och byggmaterial. Men i och med den ökade industrialiseringen av jordbruket har dessa marker försvunnit och flyttats till mindre produktiva jordar.
Gräsmarker är en av de mest utbredda vegetationstyperna i världen och täcker cirka 40% av den globala landytan och 69% av världens jordbruksareal. Ekosystemtjänster kopplade till gräsmarker spelar en viktig roll för bevarandet av ekosystemen. Gräsmarker är till exempel en av de viktigaste kolsänkorna och lagrar femtio procent mer kol i marken än vad skogen gör. Gräsmarkerna har dock drabbats av omfattande och allvarlig förstörelse i många delar av världen, vilket hotar produktionen av ekosystemtjänster och den socioekonomiska utvecklingen. Det är en allmän uppfattning att klimatförändringar och mänskliga aktiviteter är de två främsta orsakerna till att gräsmarker förstörs.
Cultural landscape before NbS have been implemented
Cultural landscape after NbS have been implemented
Denna NbS implementeras i alla ekosystem där gräsmarker och ängar kan etableras, vilket kan vara kulturlandskap, kustlandskap, bergslandskap och till och med stadsområden.
Bete och slåtter av gräsmarker och ängar har potential att motverka flera samhällsutmaningar, främst relaterade till biologisk mångfald, begränsningar av klimatförändringar, livsmedelssäkerhet, katastrof- och riskberedskap samt människors hälsa och välbefinnande. Detta kan åstadkommas genom följande:
Bevarande av livsmiljöer rika på biologisk mångfald
Inlagring av organiskt kol i marken
Produktion av djurfoder
Underhåll av kulturellt viktiga landskap
Att bevara och underhålla befintliga gräsmarker och ängar är det bästa sättet att säkerställa biologisk mångfald och andra ekosystemfördelar. Detta beror på att det kan vara svårt att återställa en försämrad livsmiljö eller skapa en som tillhandahåller samma ekosystemfunktioner som en intakt gräs- eller ängsmark. I dag är det ovanligt med ängar och betesmarker i jordbrukslandskapet, särskilt i områden med mer produktiv mark, eftersom dessa områden är intensivt brukade och störda. Därför är det viktigt att kontinuerligt underhålla dessa livsmiljöer. Vilket underhåll som behövs beror på vilken typ av gräsmark det rör sig om - vissa kräver årligt underhåll. Att fortsätta med traditionella jordbruksmetoder, som att använda betesdjur på halvnaturliga gräsmarker, är det mest önskvärda alternativet.
Betet kan skötas av ett eller flera betesdjur, till exempel kor, får och hästar. Gräsmarkernas flora och fauna kommer att skilja sig åt, ibland avsevärt, beroende på betesdjur. Tidpunkten för betesperioden kan också påverka resultatet, där vissa gräsmarker bör betas senare på säsongen än andra.
Ängarna slås antingen med maskin eller för hand (till exempel med lie). Det avklippta gräset eller stjälkarna från mindre buskar ska tas bort efter slåttern.
Eftersom gräsmarker och ängar i allmänhet har en hög biologisk mångfald är det viktigt att bevara dem för att generellt bevara den biologiska mångfalden. Många av de kulturellt viktiga landskapselementen är kopplade till gräsmarker och ängar och är därför viktiga ur både ett estetiskt och kulturellt perspektiv.
För att upprätthålla dessa livsmiljöer krävs betesdjur eller manuell arbetskraft för slåtter, alternativt lätta maskiner, inklusive specifik kunskap om skötsel. I det industrialiserade jordbruket finns det allt mindre utrymme för betesmarker och ängar, vilket innebär att dessa typer av landskap har flyttats mot mindre produktiva jordar.
Biologisk mångfald och skötsel av gräsmarker och ängar är väl studerat. Det finns betydande kunskap om gräsmarkernas och ängarnas betydelse för den biologiska mångfalden i kulturlandskapet.
Kostnaderna för skötsel av ängar och gräsmarker är kopplade till manuellt arbete, nödvändiga maskiner och kostnader för att hålla betesdjur.
R T Conant, 2010, Challenges and Opportunities for Carbon Sequestration in Grassland Systems, Food and Agriculture Organization of the United Nations, Rome, Italy (2010), pp. 1-7
J M Suttie, S G Reynolds, C Batello, 2005, Grasslands of the World, Food and Agriculture Organization of the United Nations, Rome (2005), pp. 1-18
Y Zhao, Z Liu, J Wu, 2020, Grassland ecosystem services: A systematic review of research advances and future directions, Landscape Ecology, 35 , pp. 793-814
R D Bardgett, J M Bullock, S Lavorel, P Manning, U Schaffner, N Ostle, M Chomel, G L Durigan, E Fry, D Johnson, J M Lavallee, G Le Provost, S Luo, K Png, M Sankaran, X Hou, H Zhou, L Ma, W Ren, X Li, et al., 2021, Combatting global grassland degradation, Nature Reviews Earth & Environment, 2, pp. 720-735
