Fleråriga grödor är grödor som inte bearbetas efter skörd utan planteras och sedan skördas år efter år utan att grödan planteras om. De mest använda exemplen är fruktträd och bärbuskar. Det som ännu inte har utvecklats fullt ut är fleråriga spannmålsgrödor.
Cultural landscape before NbS have been implemented
Cultural landscape after NbS have been implemented
Denna NbS används i alla typer av ekosystem. Jordmån och klimat påverkar vilken typ av gröda som används. Det finns ett stort utbud av fleråriga grödor från hela världen.
Fleråriga grödor har potential att motverka samhällsutmaningar som främst rör biologisk mångfald, livsmedelssäkerhet, begränsning av och anpassning till klimatförändringar, katastrofrisker och vattenhantering. Detta görs på följande sätt:
Tillhandahållande av permanenta livsmiljöer för organismer, både ovan och under jord
Ökat lager av organiskt kol i marken på lång sikt
Förbättrad erosionskontroll
Förbättrad vattenanvändning och cirkulation av näringsämnen
Fleråriga grödor skiljer sig inte så mycket från ettåriga grödor annat än när det gäller vilken typ av skötsel som behövs. För närvarande finns det mest fleråriga frukt- och bärträd/buskar och ett fåtal välutvecklade fleråriga spannmåls- och baljväxtgrödor. Fleråriga grödor används också som komplement till ettåriga grödor. De kan till exempel ingå i ett skogsjordbruks system med fleråriga grödor i fältkanter eller mitt på fältet i en slags samodling.
De största fördelarna med fleråriga grödor är minskad markstörning och ett permanent jordtäcke, som binder kol och gynnar markorganismer samt minskar jorderosionen. Det skapar också en stabil miljö för organismer som kan bli en del av de omgivande livsmiljöerna på ett bättre sätt. Fleråriga grödor kan även hålla kvar vatten i marken och minska kväveläckaget. Det kan också finnas fördelar med produktion på marginalmarker.
Fleråriga grödor kan också vara ett bra komplement till ettåriga grödor då de kräver mindre maskinanvändning mellan skördarna.
Vissa sjukdomar kan ackumuleras i fleråriga system eftersom det inte finns någon växtföljd, vilket kräver noggrann skötsel. Ett sätt att hantera sjukdomar och skadedjur i fleråriga system är att använda blandningar av olika grödor som har olika motståndskraft.
Fleråriga grödor som frukt och bär är väletablerade grödor med kända skötselsystem. Andra typer av grödor som baljväxter och särskilt spannmål har mindre etablerad kunskap om skötselsystemen.
Det finns ingen särskild extra kostnad för fleråriga grödor jämfört med ettåriga grödor.
Cox, C. M., K. A. Garrett, and W. W. Bockus. 2005. “Meeting the Challenge of Disease Management in Perennial Grain Cropping Systems.” Renewable Agriculture and Food Systems 20 (1): 15–24. doi:10.1079/RAF200495.
Picasso, Valentín D., E. Charles Brummer, Matt Liebman, Philip M. Dixon, and Brian J. Wilsey. 2011. “Diverse Perennial Crop Mixtures Sustain Higher Productivity over Time Based on Ecological Complementarity.” Renewable Agriculture and Food Systems 26 (04): 317–27. doi:10.1017/S1742170511000135.
Zhang, Yanming, Yongpeng Li, Luming Jiang, Chao Tian, Jilin Li, and Zhimin Xiao. 2011. “Potential of Perennial Crop on Environmental Sustainability of Agriculture.” Procedia Environmental Sciences, 2011 3rd International Conference on Environmental Science and Information Application Technology ESIAT 2011, 10 (January): 1141–47. doi:10.1016/j.proenv.2011.09.182.
