Återskapande av grunda sjöar och dammar kan genomföras i olika geografiska och miljömässiga sammanhang där lämpliga förhållanden finns och där sjöar och dammar har försämrats.  

Varför

Återskapande av grunda sjöar och dammar är ett sätt att hantera olika samhällsutmaningar, bland annat anpassning till och begränsning av klimatförändringar, katastrofrisker och katastrofberedskap, vattenförvaltning och ökad biologisk mångfald. Effektiviteten beror på storleken på de sjöar eller dammar som återskapas och vattenförekomstens rumsliga placering i förhållande till markanvändningen i området.    

Återskapande av grunda sjöar och dammar kan skydda områden nedströms från översvämningar under perioder med stora nederbördsmängder, på grund av deras förmåga att lagra vatten, och följaktligen beror deras betydelse på dess storlek samt storleken på det område som gränsar till vattensamlingen och som tillåts översvämmas.   

Återskapande av grunda sjöar och dammar kan stimulera denitrifikation och bidra till att minska transporten av nitrat till vattendrag och kustområden nedströms samt minska koldioxidutsläppen, om det sker i låglänta områden med medelhöga till höga halter av organiskt kol i marken. Återskapade av vattensamlingar kan också öka koldioxidbindningen från atmosfären och därmed återställa naturliga kolsänkor.   

Hur

För att identifiera lämpliga platser för att återskapa grunda sjöar och dammar i ett område är faktorer som topografi, hydrologi, markförhållanden, vegetation och befintlig markanvändning viktiga att ta hänsyn till.   

Grävmaskiner kan användas för att gräva ut sänkor eller bassänger för de grunda sjöarna och dammarna. Vattensamlingarnas dimensioner och form bör utformas för att efterlikna naturliga egenskaper och skapa en mångfald av livsmiljöer, inklusive grunda områden, strandzoner och zoner med framväxande vegetation.   

För att återskapa grunda sjöar och dammar tas diken och dräneringsrör bort från området, vilket gör att området fylls med vatten. 

Skyddar områden nedströms från översvämningar: Återetablerade grunda sjöar och dammar fungerar som naturliga buffertar mot översvämningar genom att lagra och dämpa avrinningen. De kan hålla kvar överflödigt vatten under kraftiga regn, minska toppflöden nedströms och minska översvämningsrisken i översvämningshotade områden, inklusive kritisk infrastruktur.    

Förbättrad vattenkvalitet: Återetablerade grunda sjöar och dammar spelar en viktig roll för att förbättra vattenkvaliteten genom att filtrera föroreningar och fånga upp sediment. Om vattnet som kommer in i den återställda vattenförekomsten är rikt på nitrat, till exempel om det kommer från frånkopplade dräneringsrör eller diken som transporterar avrinning från jordbruksmark, kan grunda vattenförekomster också spela en viktig roll för att minska transporten av kväve till kustområden nedströms.  

Återetablerade sjöar och dammar spelar roll för kolbindningen eftersom de fungerar som kolsänkor som fångar upp och lagrar koldioxid från atmosfären, vilket bidrar till att begränsa klimatförändringarna och minska utsläppen av växthusgaser. 

Begränsning av klimatpåverkan: Återetablering av grunda sjöar och dammar kan också bidra till att minska koldioxidutsläppen, främst i områden där det organiska markinnehållet är medelhögt till högt (>6%). Detta eftersom vattenförekomsterna skapar syrefria förhållanden som saktar ner nedbrytningen av det organiska materialet i marken. Sjöar kan också bidra till att buffra vattentillförseln till vattendrag och andra vattenberoende ekosystem som annars kan drabbas av uttorkning under sommaren genom att vatten som ackumuleras i sjöarna under vintern kan tränga in i dessa ekosystem. 

Potentiella biverkningar  

Utsläpp av metangas: Det finns en hög risk för metangasutsläpp i områden med stående vatten. Syrefria förhållanden skapar gynnsamma förutsättningar för bildning av metangas genom syrefri nedbrytning, och eftersom metan är en växthusgas, precis som koldioxid, kan metangasutsläpp motverka den positiva effekten av minskade koldioxidutsläpp. Denna bieffekt varierar avsevärt med vattenkvaliteten, och vattenhantering som fokuserar på att reducera förekomsten av nitrat har potential att minska metangasutsläppen.

ATT BEAKTA

Återetablering av grunda sjöar och dammar kan ge många olika fördelar i form av ekosystemtjänster. För att säkerställa nettovinster för biologisk mångfald i den återställda vattensamlingen är det viktigt att vara medveten om att hög tillförsel av näringsämnen kan vara avgörande för etableringen av många akvatiska växtarter. Därför bör målen för nettovinsten för biologisk mångfald återspegla vilken typ av vatten som kommer in i den återställda vattensamlingen. Om det vatten som kommer in i den återställda vattensamlingen är rikt på näringsämnen, exempelvis från slutna dräneringsrör och/eller diken, kan alger vara dominerande i vattenpelaren. Även om näringsrika vattenförekomster kan innebära utmaningar för vissa fågelarter på grund av försämrad vattenkvalitet och försämrade livsmiljöförhållanden, kan sådana vattenförekomster fortfarande hysa ett varierat fågelliv, särskilt om de erbjuder en rad olika livsmiljöer och sköts för att öka den biologiska mångfalden. Dessutom kan insatser för att förbättra vattenkvaliteten ytterligare stödja utvecklingen av ett mångsidigt fågelsamhälle över tid.   

Kostnad

Genomförande (arbetskraft, teknik, kostnader för att köpa mark etcetera), driftskostnader, underhålls- och övervakningskostnader.