Ett urbant ekosystem är samspelet mellan naturliga processer och mänskliga aktiviteter i en stad eller ett urbaniserat område. I Norden formas urbana ekosystem av en unik blandning av kulturella och miljömässiga faktorer, bland annat årstidsvariationer och närhet till naturlandskap som skogar, sjöar och fjordar. De urbana ekosystemen påverkas starkt av mänskliga aktiviteter som har förändrat den tidigare naturliga miljön. Samspelet mellan byggd infrastruktur och naturområden skapar en komplex livsmiljö och ett hem för arter som kan anpassa sig till sådana stadsmiljöer. Dessa arter skiljer sig dock ofta från de arter som lever i mer naturliga miljöer.
I takt med att städer och tätorter expanderar ersätts naturliga livsmiljöer ofta av byggnader, vägar och parkeringsplatser, vilket fragmenterar ekosystemen och påverkar den biologiska mångfalden. Men stadsmiljöer erbjuder också unika möjligheter för naturbaserade lösningar. Att göra naturen till en del av städerna genom parker, gröna tak och gemensamma trädgårdar har blivit allt viktigare.
Stadens ekosystem är inte bara hem för människor och livsmiljöer för stadens djurliv, de är också viktiga för att hantera samhällsutmaningar, som kan tacklas genom att integrera NbS i stadsområden. Dessa lösningar kan öka den biologiska mångfalden, minska föroreningarna och bidra till klimatanpassningen, samtidigt som de förbättrar livskvaliteten för stadsborna. Att inkludera NbS i stadsplanering och stadsutveckling kan bidra till motståndskraftiga samhällen på följande sätt:
Ökad biologiska mångfald: Genom att integrera NbS i planering och stadsutveckling kan städer och stadsområden stödja den biologiska mångfalden. Grönområden, och urbana skogar och våtmarker erbjuder livsrum för vilda djur och växter som konventionell stadsplanering inte gör.
Människors hälsa och välbefinnande: Städerna i Norden ser också i allt högre grad fördelarna för människors hälsa och välbefinnande som är kopplade till tillgången till natur i stadsområden.
Begränsning av och anpassning till klimatförändringar: Plantering av stadsträd kan bidra till att reglera temperaturen och skapa mer trivsamma miljöer.
Katastrofrisk och katastrofberedskap: Urbana våtmarker, svackdiken och regnträdgårdar kan rena vatten och bidra till att minska risken för översvämningar, vilket stadsområden ofta är mycket sårbara för.
Urban ecosystem before NbS have been implemented
Urban ecosystem after NbS have been implemented
Gröna och blågröna tak: Gröna tak kan bidra till att minska mängden dagvatten och reglera lokala temperaturer för att minska värmeöeffekterna i städerna, förbättra luftkvaliteten och skapa livsmiljöer för lokala arter, bland annat fåglar och insekter. Gröna tak är särskilt fördelaktiga i tätbebyggda miljöer med begränsat utrymme för grönyta på marknivå. Detsamma gäller för levande väggar. Det finns färre exempel i Norden på det sistnämnda, men även detta ökar.
Regnträdgårdar och svackdiken: Regnträdgårdar och svackdiken kan mildra effekterna av intensiv nederbörd och snösmältning genom att fördröja och filtrera dagvatten. Dessa strukturer kan bidra till att förhindra översvämningar, minska mängden föroreningar som når vattendragen samt bidra till en påfyllning av grundvattnet. För att sådana strukturer verkligen ska vara naturbaserade lösningar måste man se till att de också gynnar den biologiska mångfalden och det är därför viktigt att fundera kring vilka växter och vilken vegetation som används eller inte används i lösningarna.
Återöppnande och restaurering av urbana vattendrag: Genom att återöppna och restaurera kulverterade vattendrag kan vattenkvaliteten förbättras, översvämningsriskerna minska och viktiga livsmiljöer för vattenlevande och landlevande arter skapas. Våtmarker spelar också en roll i kolbindningen och kan bidra till att mildra klimatförändringarna.
Blomremsor och buffertzoner: Städer kan implementera blomremsor, ängar, gröna tak, stadodling och koloniträdgårdar för att gynna pollinerande insekter. Sådana områden i stadsmiljön kan vara avgörande för bin, fjärilar och andra pollinerande insekter som också behövs för att försäkra livsmedelsförsörjningen.
Är du osäker på hur du ska välja en NbS för ett urbant ekosystem? Se vår allmänna vägledning om naturbaserade lösningar!
Denna sida har skrivits av Line Barkved , Ingvild Skumlien Furuseth och Caroline Enge
Brattström et al (2023) Mikroklimat och värmeöar - ur ett urbant landskapsperspektiv
Kupilas, Seifert-Dähnn & Enge (2023). Nordic NBS fact sheet Urban nature-based solutions. https://nordicsituation.com/wp-content/uploads/2022/12/s-ituation-factsheet-urban-nbs-1.pdf
Venter, Z. S., Hassani, A., Stange, E., Schneider, P., & Castell, N. (2024). Reassessing the role of urban green space in air pollution control. Proceedings of the National Academy of Sciences, 121(6), e2306200121.
NbS catalogue: a catalogue of nature-based solutions for urban resilience.The guide has info for different types of cities based on their location in the river basin. To a degree, the position of a city determines the suitability of NbS types. To help select appropriate NbS the catalogue contains 14 NBS categories (NbS families).
UNALAB technical handbook of nature-based solutions: The UNaLab project has developed a first draft version of its Technical Handbook of NbS. The handbook provides accurate, detailed information on the full range of potentially applicable nature-based solutions to support urban climate and water resilience, their anticipated or demonstrated performance, and their limitations.
NATWiP Handbook: A handbook for practitioners to promote and inspire implementation of nature-based solutions in peri-urban areas
UrbanGreenUP: tools and resources for selection of NbS
