Gröna tak är lager av växtlighet som planteras över ett tätskikt som installeras på platta eller lätt sluttande tak och som absorberar regnvatten, ger isolering och skapar livsmiljöer för växt och djurliv. Det finns flera olika typer av gröna tak, men de två huvudgrupperna är extensiva och intensiva gröna tak.
Extensiva gröna tak är utformade för minimalt underhåll och täcks av ett lätt jordlager och torktåliga växter så som sedum eller ängsväxter. De är vanligtvis inte tillgängliga för rekreation och används för att täcka stora områden eller byggnader som inte klarar tyngre belastningar. Extensiva gröna tak är ofta möjliga att eftermontera på byggnader. De kan i princip installeras i alla takvinklar, men kostnaderna kan öka för brantare takvinklar.
Intensiva gröna tak är tjockare, kan förses med en större variation av växter, inklusive buskar och träd, men de kräver mer underhåll. De är ofta utformade för att vara tillgängliga och fungerar också som sociala ytor och kan ha inslag som gångvägar, bänkar och plats för stadsodling.
Blågröna tak bygger vidare på dessa koncept genom att integrera vattenlagrings- och vattenhanteringssystem under vegetationsskiktet för att hantera överflödigt regnvatten mer effektivt, vilket kombinerar fördelarna med gröna tak med utökade möjligheter till dagvattenhantering.
Urban ecosystem before NbS have been implemented
Urban ecosystem after NbS have been implemented
Gröna och blågröna tak som dagvattenlösning används ofta i urbana ekosystem. Deras specifika utformning och växtval kan variera för att anpassas till det lokala klimatet, byggregler och ekologiska målsättningar. Utöver den direkta påverkan på byggnaderna som de täcker kan taken ha en positiv inverkan på omgivande ekosystem genom att minska avrinningen till lokala vattendrag och reglera den lokala temperaturen.
Gröna och blågröna tak hanterar miljöutmaningar som värmeöeffekten i städer (anpassning till och begränsning av klimatförändringar), dagvattenavrinning (katastrofrisk och katastrofberedskap). De kan också fungera som habitat och födokälla får fåglar och pollinerare insekter i stadsområden (ökad biologisk mångfald). De kan även bidra till att reglera energiförbrukningen genom att reglera byggnadernas temperatur samt tillhandahålla estetiskt tilltalande grönområden (människors hälsa och välbefinnande).
Implementationen innebär att man säkerställer ett vattentätt membran och en rotspärr om det behövs, följt av ett dräneringssystem, jordlager och lämplig vegetation. Blågröna tak kan innehålla ytterligare lager för vattenretention och utsläppskontroll.
Valet av växter är avgörande och varierar beroende på klimat; i svalare klimat är sedum och tåliga gräs vanliga, medan ett bredare utbud av växter kan användas i varmare klimat. Valet av växter beror också på vilket jordlager som finns tillgängligt.
Tekniska överväganden inkluderar takets bärförmåga och åtkomst för underhåll.
Effekterna omfattar minskad dagvattenavrinning, reducerade värmeeffekter och potentiellt ökad biologisk mångfald i städerna.
Positiva sidoeffekter kan vara förbättrad luftkvalitet och ökade fastighetsvärden.
Blågröna tak tillför betydande kapacitet för dagvattenhantering, vilket potentiellt kan minska behovet av traditionell dagvatteninfrastruktur på marknivå.
Negativa bieffekter kan vara användning av invasiva arter som kan sprida sig till marken om sådana används.
Den långsiktiga funktionen och effektiviteten hos gröna tak kan variera beroende på faktorer som växtval, lokala klimatförhållanden och underhållsmetoder. I samband med implementering av NbS är det viktigt att vara uppmärksam på följande
Vegetationsval för att gynna den biologiska mångfalden. Negativa bieffekter kan uppstå om invasiva arter används på taken som kan sprida sig till marken.
Potentiell avrinning av näringsämnen, på grund av gödsling av vegetationen, som kan läcka ut i dagvatten och bidra till övergödning i närliggande vattendrag.
Viktiga överväganden innefattar:
Bärkraft hos befintliga byggnader
Vegetation som lämpar sig för lokala förutsättningar,
Krav på underhåll
Behov av vattenhantering
Social acceptans och integrering i lokala och nationella strategier för grön infrastruktur är också viktiga faktorer för ett lyckat genomförande.
Ekonomiska incitament, regelverk och allmänhetens medvetenhet kan ha stor betydelse för projektets lönsamhet.
Det finns omfattande forskning och många fallstudier som visar att gröna och blågröna tak är effektiva i stadsmiljöer, även i nordiska städer. Det finns pågående forskning om hur blågröna tak kan tillämpas på nordiska förhållanden. Forskningen belyser deras mångsidighet och anpassningsförmåga till olika klimat och stadsformer, från täta stadskärnor till förortsutveckling.
Kostnaderna för att anlägga gröna och blågröna tak kan variera kraftigt och påverkas av faktorer som takets storlek, systemets komplexitet samt lokala arbets- och materialkostnader. Driftskostnaderna omfattar underhåll och, för blågröna tak, hantering av vattenlagringssystem. Trots högre initiala kostnader jämfört med traditionella tak kan de långsiktiga fördelarna i form av ekosystemtjänster, energibesparingar och dagvattenhantering motivera investeringen av ett grönt tak.
Specifik plats: Vega Scene, Hausmanns gate 28, Oslo
Ekosystemtyp(er): Urban
NbS:ens titel/namn: Blågrönt tak vid Vega Scene
Sammanfattning: Taket är inriktat på dagvattenhantering samtidigt som det tar hänsyn till biologisk mångfald och har en blandning av inhemska växtarter från Oslofjordsområdet, vilket bidrar till att återställa lokala livsmiljöer samtidigt som det förbättrar stadsestetiken. Taket har ett integrerat system för att fånga upp, lagra och gradvis släppa ut regnvatten, vilket bidrar till att minska översvämningar i staden vid kraftiga regn.
Kontakter:
Asplan Viak AS (Landskapsarkitekt): https://www.asplanviak.no/
Urbanium AS (Utvecklare):https://www.urbanium.no/
Forskning och uppföljning: NVE and Norwegian Institute of Bioeconomy Research (NIBIO)
Bergknapp (Leveratör av växter): https://www.bergknapp.no/prosjekter/vega-scene
Relevanta länkar till dokument:
Asplan Viak's project page with details: Blågrønt tak på Vega Scene
NIBIO article: Norway’s first blue-green roof
Protan's project overview: Blågrønt tak på Vega Scene
Bergknapp's project description, including movie link: Vega Scene
Open House Oslo's feature: Vega scene
Arkitektur N's article: Blue-Green Roof at Vega Scene
Report: https://d33by0imu011lz.cloudfront.net/1705417925/rapport-bynatur-casestudie-blaagroent-tak-paa-vega-scene.pdf
Utökad fallbeskrivning: Det blågröna taket på Vega Scene i Oslo (Norge) är ett exempel på urban grön infrastruktur som utformats för att efterlikna naturlig vegetation och hydrologi. Projektet startade 2016. Taket är inriktat på dagvattenhantering samtidigt som det tar hänsyn till den biologiska mångfalden och består av en blandning av inhemska växtarter från Oslofjordsområdet, vilket bidrar till att återställa lokala livsmiljöer samtidigt som det förbättrar stadsestetiken. Taket har ett integrerat system för att fånga upp, lagra och gradvis släppa ut regnvatten, vilket bidrar till att minska översvämningar i staden vid kraftiga regn. Detta tillvägagångssätt främjar växtligheten, kyler byggnaden och förbättrar luftkvaliteten samtidigt som det ger en naturinspirerad estetik. Det bör dock påpekas att taket inte är öppet för allmänheten, men det används för undervisning och forskning. Som Norges första blågröna tak fungerar det som en demonstration av hållbar arkitektur som balanserar urbana behov med ekologiska principer, vilket ger motståndskraft mot klimatpåverkan och berikar den biologiska mångfalden i staden.
NVE har mätstationer på taket och undersöker takets förmåga att hantera nederbörd; mätningarna finns tillgängliga på sildre.nve.no. Asplan Viak har i samarbete med NIBIO bedrivit forskning om växt- och djurliv samt underhåll. Några av resultaten:
Växtsamhället utvecklas väl. Över 130 arter har flyttat upp på taket
Taket klarar extrema regnhändelser
Taket har inte gödslats eller vattnats på över fyra år
Specifik plats: Æbeløgade 4, Köpenhamn
Ekoststemtyp(er): Ekosystem i stadsmiljö
Titel/namn på NbS: Takodling
Sammanfattning: ØsterGRO är Danmarks första takodling, belägen i Köpenhamns Climate Resilience Neighborhood. Den 600 m2 stora stadsodlingen som byggdes 2014 har förvandlat ett tidigare bilauktionshustak till ett grönområde där man odlar ekologiska grönsaker, frukt, örter och ätbara blommor. Takodlingen har en vattenreservoar under planteringsbäddarna som bidrar till dagvattenhanteringen. Reservoaren samlar upp och lagrar regnvatten, som sedan används för att bevattna växterna under växtsäsongen. ØsterGRO är ett CSA-initiativ (community-supported agriculture) som förser lokala medlemmar med färskvaror, samtidigt som det bidrar till biologisk mångfald och luftkvalitet i staden.
Kontaktpersoner: Østergro, farmengro@gmail.com
Relevanta länkar till dokumentation:
Østergro website: https://www.oestergro.dk/
Danish Architecture Center.ØsterGRO: Rooftop farm above the concrete Culture
EU farm book. Practice Abstract: ØsterGRO - Connects citizens to the food they consume
Shaw (2017) Case 12 - ØsterGRO Rooftop Farm – Community Supported Agriculture in the Middle of Copenhagen
Andenæs, E., Engebø, A., Time, B., Lohne, J., Torp, O., Kvande, T. (2020). Perspectives on Quality Risk in the Building Process of Blue-Green Roofs in Norway. Buildings, 10(10), 189. https://doi.org/10.3390/buildings10100189
Braskerud (2014). Grønne tak og styrtregn. NVE rapport 65/2014. (in norwegian)
Braskerud et al (2017). Studietur til København og Malmø (in Norwegian)
Paus and Braskerud (2024). Runoff from an extensive green roof during extreme events: Insights from 15 years of observations
Sintef (2024). Guidance for building of green roofs (in Norwegian, pdf)
RISE Research Institute of Sweden AB (2021). https://gronatakhandboken.se/pdf/ (in swedish)
Thodesen, B., Kvande, T., Tajet, H. T. T., Time, B., & Lohne, J. (2018). Adapting green-blue roofs to Nordic climate. Nordic Journal of Architectural Research, 2, 99-128.
Sörensen and Emilsson (2020). Green roofs, stormwater and sustainability Augustenborg as a research site- https://lucris.lub.lu.se/ws/portalfiles/portal/99737064/2021_BOOK_MALM_Augustenborg_Bok_180x235mm_ENG_Webb.pdf
World Green Infrastructure Network - Home - World Green Infrastructure Network
