Utformningen måste ta hänsyn till det övergripande områdets funktion och det landskap som de ska ingå i, exempelvis om det är i en offentlig stadspark, en skolgård, längs en trafikerad väg eller i en privat trädgård. 

Storlek och djup på regnbäddar och lutning på svackdiken utformas för att klara förväntade vattenvolymer. 

Jorden/filtermediet (infiltrations- och växtmediet) i regnträdgårdarna måste stödja både infiltration och växttillväxt, och ibland specifikt behandla och hålla kvar föroreningar. Det är möjligt att köpa speciella jordar för regnträdgårdar. Befintlig lokal jord kan ibland användas i strukturerna, vilket kan testas genom att vidta infiltrationsåtgärder. 

Ibland läggs ytterligare lager av till exempel biokol till strukturerna om den primära funktionen är att hålla kvar och rena vattnet från föroreningar från till exempel vägavrinning. 

Ibland är det relevant att bygga in funktioner som vallar eller fördämningar för att hantera vattenflödet genom strukturen. 

I sluttande terräng kan regnträdgårdar byggas som terrasserade regnbäddar för att bromsa upp vattnet och undvika erosion. 

En allmän noggrannhet är nödvändig eftersom små design- eller konstruktionsfel kan påverka konstruktionernas effektivitet. Till exempel kan felaktig lutning leda till att vatten samlas på oönskade platser, medan otillräcklig markberedning kan leda till sämre infiltration och växtskador. 

Det är viktigt att bedöma avrinningsområdet som bidrar till avrinning och utforma storleken och djupet på regnträdgården eller svackdiket utifrån detta, för att kunna hantera vattenvolymen, särskilt vid toppflöden. Utgrävningsdjupet och kontureringen måste vara tillräckliga för att säkerställa att vattnet samlas upp och infiltreras ordentligt. I svackdiken måste lutningen vara svag, men ändå tillräcklig för att underlätta vattenflödet utan att orsaka erosion. 

Jordens sammansättning ska främja både infiltration och växternas hälsa. Använd kvalitetsmaterial som är lämpliga för de specifika miljöförhållandena och den avsedda funktionen för regnträdgården eller svackdiket. Tillsätt vid behov organiskt material (men inte för mycket) för att förbättra infiltrationshastigheten, men undvik att göra jorden för lös i svackdiken för att motverka erosion. Ibland måste anläggningarna dräneras, till exempel i lerjord. Lerjord har dåliga dräneringsegenskaper, vilket kan leda till att vatten stannar kvar i strukturen under längre perioder, vilket leder till växtstress och minskad infiltrationseffektivitet. I sådana fall är det vanligt att jorden ändras eller byts ut. Dessutom kan installation av ett dräningeringssystem bidra till att överskottsvatten tas om hand. 

Det är viktigt att noggrant utforma de inflödespunkter där vattnet kommer in i regnträdgårdarna och svackdikena. Det kan innebära att stuprör leds om, eller användning av kantstensskärningar eller gradering för önskad avrinningen. Det är också viktigt att utforma en bräddningsväg för extrema regnhändelser när regnträdgårdarna eller svackdikerna är fulla. Detta kan innebära att man integrerar bräddningsområden i konstruktionen eller ansluter till befintliga dräneringssystem, samtidigt som man säkerställer att dessa inte underminerar konstruktionerna under normala förhållanden. 

Växter spelar en avgörande roll för att hantera vattenflöde och filtrering. När man väljer ut och placerar växter och annan vegetation i regnträdgården eller svackdiket är det viktigt att ta hänsyn till rotdjup, vattentolerans och växtens roll i ekosystemet (till exempel avlägsnande av föroreningar, erosionskontroll), och samtidigt undvika att införa invasiva arter. Inom ramen för NbS är det viktigt att se till att dessa lösningar gynnar den biologiska mångfalden. Under etableringen eller under mycket torra perioder kan det vara nödvändigt att vattna växterna. 

På platser där många människor vistas, till exempel en skolgård, kan det vara nödvändigt att inhägna konstruktionen under etableringsfasen så att växtligheten kan växa utan att utsättas för nedtrampning av människor och besök av hundar. Att använda förklarande skyltar kan vara användbart. 

På vintern bör snön lagras utanför och inte inom själva konstruktionen. Snö kan innehålla grus och föroreningar som kan påverka hur väl växterna kommer upp på våren. Avrinning från snölagringen kan ledas till regnträdgården. 

Efter att anläggningarna har installerats är det viktigt att upprätta ett schema för regelbunden övervakning och underhåll för att kunna åtgärda eventuella problem. Detta omfattar kontroll av sedimentuppbyggnad, säkerställande av att växterna är friska och eventuella nödvändiga justeringar av inflödespunkter eller strukturer. Hur mycket underhåll som behövs beror på konstruktionens utformning, storlek och komplexitet.