Med gatuträd och urbana skogar avses träd och skogsområden i stadsmiljöer. Träden och skogsområdena planteras och/eller bevaras strategiskt i städerna för att ge ekologiska, sociala, estetiska och ekonomiska fördelar.
Gatuträd väljs ofta utifrån deras förmåga att trivas i urbana förhållanden, inklusive tolerans mot föroreningar, begränsat markutrymme och varierande fuktnivåer. Urbana skogar kan hysa en variation av trädarter och undervegetation, vilket bidrar till större mångsidighet och biologisk mångfald i städerna.
Urban ecosystem before NbS have been implemented
Urban ecosystem after NbS have been implemented
Gatuträd och urbana skogar finns överallt i städerna, från de centrala delarna till förortsområden. Placeringen av dem påverkas av faktorer som tillgängligt utrymme, markförhållanden och den fysiska planeringen. Gatuträd planteras vanligtvis längs vägar och trottoarer, medan stadsskogar också kan placeras i parker, flodstränder och andra grönområden i staden.
Gatuträd och stadsskogar bidrar till att hantera flera samhällsutmaningar, bland annat
Begränsning av och anpassning till klimatförändringar genom att absorbera koldioxid, ge skugga, hjälpa till att reglera temperaturen och minska den urbana värmeöeffekten.
Bidra till vattenhantering i städer genom att absorbera och dra nytta av regn- och dagvatten, vilket bidrar till att minska mängden dagvatten som måste hanteras av vatten och avloppssystemet.
Bidra till biologisk mångfald i städerna genom att tillhandahålla livsmiljöer för fåglar, insekter och andra vilda djur.
Bidra till estetiska och rekreativa fördelar för människors välbefinnande.
Genomförandet omfattar val av lämpliga trädarter, förberedelse av planteringsplatser och säkerställande av rätt avstånd och markförhållanden.
Underhållsåtgärderna omfattar vattning, beskärning och bekämpning av skadedjur.
Valet av träd och växtlighet beror på det lokala klimatet, markförhållandena och faktorer som kan påverka trädens livskvalitet, exempelvis föroreningar, kompakterad jord och begränsat med utrymme. Om möjligt bör användas på grund av deras ekologiska fördelar.
Tekniska överväganden inkluderar säkerställning av tillräcklig jordvolym, skydd av trädrötter från markkompaktering och tillhandahållande av tillräckligt med vatten.
Fördelarna med gatuträd och stadsskogar är bland annat att de minskar värmeöeffekterna i städerna, minskar mängden dagvatten, ökar den biologiska mångfalden i städerna och främjar människors välbefinnande genom att ge människor exponering för och tillgång till natur- och rekreationsområden.
För att gatuträd och urbana skogar ska bli framgångsrika krävs noggrann planering och löpande underhåll. Utmaningar handlar bland annat om att säkerställa trädens överlevnad i tuffa stadsmiljöer, förhindra skador på infrastruktur så som vägar och hus, samt att hantera konflikter om yta med elnät, vatten- och avloppssystemet.
Vid trädplantering är det att föredra att använda inhemska arter då de har ett större värde för den biologiska mångfalden. Det är viktigt att vara uppmärksam på användningen av främmande (exotiska) arter då det finns risk för att de kan bli invasiva. I nordiska städer utsätts träd som planteras längs vägar ofta för vägsalt, vilket man bör ta hänsyn till när man väljer arter för sådana platser.
Stadsområden är dynamiska platser och under trädens livstid kan förutsättningarna för dem förändras. Det är viktigt att vara uppmärksam på sådana förändringar och att vidta åtgärder vid plötsliga förändring av trädens levnadsförhållanden så att träden kan anpassa sig och behålla sin vitalitet. Strategier, lagstiftning och andra policyinstrument är också viktiga för att bevara äldre stadsträd.
När det kommer till underhåll är det ibland nödvändigt att klippa och beskära äldre träd, men det måste göras försiktigt så att träden inte skadas.
Omfattande forskning och fallstudier visar hur gatuträd och urbana skogar bidrar till stadsmiljön. Studier lyfter fram dessa NbS:s betydelse för klimatresiliens, biologisk mångfald och människors hälsa och välbefinnande. Ny forskning visar också att effekterna på luftkvaliteten kan vara mer komplexa än man tidigare trott (Venter et al. 2024). Pågående forskning och projekt undersöker bästa praxis för att välja, plantera och underhålla träd i olika urbana sammanhang i Norden.
Plantering och underhåll av gatuträd och urbana skogar varierar kraftigt beroende på förberedelser av platsen, trädart, underhållskrav och arbetskostnader.
Plats: Sankt Kjelds torg
Ekosystemtyp(er): Urbant ekosystem
Sammanfattning: Projektet Sankt Kjelds Torg och Bryggervangen i Köpenhamn förvandlade ett tidigare hårdgjort stadsområde till en mindre stadsskog med över 500 nya träd. Projektet syftade till att skydda området mot skyfall i kombination med att bidra till ett område för rekreation, biologisk mångfald och ny infrastruktur. Det 34 900 kvadrameter stora projektet är en del av Köpenhamns stads initiativ Climate District och slutfördes 2019.
Kontaktpersoner: Landskapsarkitekt: SLA, Projektägare: Köpenhamns kommun och HOFOR, Övriga samarbetspartners: NIRAS, Viatrafik, Jens Rørbech och entreprenör Ebbe Dalsgaard
Relevanta länkar till dokumentation:
Braskerud et al. (2017). Studietur til København og Malmø (pdf in Norwegian)
Braskerud et al (2024). Folk først-Eksempler på bedre livskvalitet, overvannshåndtering og biologisk mangfold i byrom. En studieturrapport om blå-grønn infrastruktur fra Upton, Sheffield og London. NIVA-rapport (pdf In Norwegian)
Naturevation Urban forests and nature-based solutions
NINA (2020) Trær i byen gjør hetebølger mer levelige
Oslo municipality (2022) Byens trær (in Norwegian)
Trädkontoret - https://tradkontoret.se/ (in Swedish)
Venter, Z. S., Hassani, A., Stange, E., Schneider, P., & Castell, N. (2024). Reassessing the role of urban green space in air pollution control. Proceedings of the National Academy of Sciences, 121(6), e2306200121.
Venter, Z. S., Krog, N. H., & Barton, D. N. (2020). Linking green infrastructure to urban heat and human health risk mitigation in Oslo, Norway. Science of the Total Environment, 709, 136193.