Floder, sjöar och våtmarker är mättade med sötvatten, antingen permanent eller säsongsmässigt, vilket skapar unika livsmiljöer för en mängd olika vattenlevande växter och djur. Dessa ekosystem kännetecknas vanligtvis av växtlighet som är anpassad till vattendränkta, syrefattiga jordar och kan omfatta kärr, träsk och mossar. Sötvattensvåtmarker är särskilt värdefulla eftersom de filtrerar vatten, minskar effekterna av översvämningar och utgör livsmiljöer för biologisk mångfald.
I Norden är älvar, åar, sjöar och våtmarker mångsidiga och ekologiskt betydelsefulla och spelar en avgörande roll för att stödja den biologiska mångfalden, reglera vattenflödet och binda kol. Dessa ekosystem sträcker sig i Norden från små vattendrag över stora sjöar till torvmarker, och de är en integrerad del av regionens naturlandskap och kulturarv. Som sådana är dessa våta ekosystem också viktiga i kulturlandskapet, som är beroende av vattentillgång men som samtidigt ofta är källan till försämring av dessa ekosystem. Några av de viktigaste typerna av våta ekosystem inkluderar:
Torvmarker - myrar: Vanligt förekommande i hela Norden, särskilt i Finland och Sverige. Myrar är sura, näringsfattiga våtmarker som domineras av vitmossa. De bildas ofta i svala, fuktiga klimat och ackumulerar tjocka lager av torv.
Torvmarker - kärr: Kärr finns i hela Norden och är mindre sura och mer näringsrika än mossar. De försörjs ofta av grundvatten och har ett varierat växtliv med bland annat starr, gräs och olika blommande växter.
Träsk: Ett träsk är en typ av våtmark som domineras av örtartade växter snarare än vedartad vegetation som träd och buskar. Det har vanligtvis grunt, stående eller långsamt rörligt sötvatten eller bräckt vatten och kännetecknas av vattendränkta, näringsrika jordar. Dessa våtmarker förekommer ofta längs kanterna av älvar, åar, sjöar och åmynningar och fungerar som övergångszoner mellan akvatiska och landlevande ekosystem.
Grunda sjöar och dammar: I Norden finns tusentals sjöar och dammar, och många av dem omges av våtmarksområden. Dessa vattensamlingar hyser en mängd olika vattenlevande djur och är viktiga för till exempel flyttfåglar och groddjur.
Våtmarker längs vattendrag och på flodslätter: Dessa våtmarker finns längs vattendrag, särskilt i Sverige och Finland. De spelar en avgörande roll för översvämningshanteringen och utgör livsmiljöer för arter som bäver, utter och ett stort antal fåglar.
Skogsbeklädda våtmarker/ träsk: Skogsbeklädda våtmarker, särskilt sådana som domineras av tall eller gran, är vanliga i de nordiska länderna. Dessa träskmarker förekommer ofta i anslutning till torvmarker och är viktiga för arter som älg och olika fågelarter.
Naturbaserade lösningar relaterade till vattendrag, sjöar och våtmarker adresserar en rad samhällsutmaningar genom att utnyttja de naturliga möjligheterna i dessa system. Några av de samhällsutmaningarna som kan hanteras effektivt genom att använda NbS i floder, sjöar och våtmarker är:
Katastrofrisk och katastrofberedskap (hantering av översvämningsrisker) - En stor utmaning är att översvämningar blir allt vanligare och mer intensiva på grund av klimatförändringar och urbanisering. Att återställa eller skapa våtmarker, exempelvis flodslätter och träsk, bidrar till att absorbera och bromsa upp översvämningsvatten, vilket minskar risken för och omfattningen av översvämningar i områden nedströms.
Vattenhantering (förbättring av vattenkvaliteten) - Föroreningar och avrinning av näringsämnen från jordbruks- och stadsområden försämrar vattenkvaliteten. Våtmarker fungerar som naturliga filter och fångar upp sediment, näringsämnen och föroreningar. Återställande av våtmarker bidrar till att förbättra vattenkvaliteten genom att minska belastningen av föroreningar som når floder och sjöar.
Ökning av biologisk mångfald (förlust av biologisk mångfald) - Förstörelse och fragmentering av livsmiljöer leder till en förlust av biologisk mångfald. Våtmarker utgör viktiga livsmiljöer för en mängd olika arter. Genom att skydda, återställa eller skapa våtmarker kan den biologiska mångfalden gynnas genom att stödja överlevnaden av både vattenlevande och landlevande arter.
Begränsning av klimatförändringar - Ökande utsläpp av växthusgaser bidrar till den globala uppvärmningen. Våtmarker, särskilt torvmarker, är betydande kolsänkor. Genom att bevara och återställa dessa områden är det möjligt att binda stora mängder koldioxid, vilket bidrar till att mildra klimatförändringarna.
Anpassning till klimatförändringar - Ökad temperatur och förändrade nederbördsmönster påverkar samhällen och ekosystem. Våtmarker kan hjälpa samhällen att anpassa sig till klimatförändringarna genom att utgöra naturliga buffertar mot extrema väderhändelser, stabilisera det lokala klimatet och upprätthålla vattentillgången under torrperioder.
Rivers, lakes and wetlands before NbS have been implemented
Rivers, lakes and wetlands after NbS have been implemented
Ändra flodtvärsnitt genom återmeandring: Ett tidigare uträtat eller kanaliserat vattendrag återgår till en mer naturlig, meandrande (”kurvig”) planform.
Höjning av svämplanet: Nivån på svämplanet i en tidigare nedsänkt vattendrag höjs för att återförena floden med det omgivande landskapet.
Blockering och fyllning av diken och dräneringar: Konstgjorda dräneringsdiken och dräneringar som ursprungligen konstruerades för att sänka grundvattennivån för exempelvis jordbruk blockeras eller fylls igen helt.
Koppla bort fungerande dräneringsrör: Artificiella dräneringssystem kopplas bort för att förhindra att vattnet rinner direkt ut i vattendraget.
Återvätning: Tidigare våtmarker som har dränerats för mänskliga aktiviteter återställs med olika typer av NbS som återställer den naturliga hydrologin i området.
Återanslutning av flodslätter: Översvämningsområden kan återanslutas till sin omgivning genom att tillämpa olika typer av NbS som återställer den hydrologiska förbindelsen mellan floden och översvämningsområdena.
(Åter)etablering av grunda sjöar och dammar: Små, grunda vattensamlingar skapas i områden där de har försvunnit, försämrats eller inte funnits tidigare.
Är du osäker på hur du ska välja en NbS för ett våtmarksekosystem? Se vår allmänna vägledning om naturbaserade lösningar!
Den här sidan har författats av Annette Baattrup-Pedersen.
