Vid dränering av våtmarker och torvmarker för jordbruksändamål har man använt ytliga diken, genomsläppliga rör under markytan (dräneringsrör) eller båda och för att sänka grundvattennivån. Därmed kan vatten som inte tas upp av växterna i rotzonen och underliggande jord tränga in i rören genom perforeringar och rinna bort från fältet till ett dike eller annat utlopp. Att koppla bort fungerande dräneringsrör är därför en åtgärd som kan bidra till att höja vattennivåerna inom ett område genom att hjälpa till att återställa den naturliga hydrologiska dynamiken/hydrauliska konnektiviteten. Bortkoppling av fungerande dräneringsrör kan däremot sällan stå ensamt som en NbS och bör genomföras tillsammans med andra naturbaserade tekniker som syftar till att återställa den naturliga hydrologin i ett område.
Rivers, lakes and wetlands before NbS have been implemented
Rivers, lakes and wetlands after NbS have been implemented
För att återställa hydrologin i ett låglänt område bör dräneringar inom projektområdet tas bort och andra åtgärder bör därefter implementeras.
Att koppla bort fungerande avloppsrör är en åtgärd för att rena vatten genom att hålla kvar näringsämnen och organiskt material och fördröja transporten av vatten till områden nedströms, vilket förbättrar vattenhanteringen. Denna åtgärd genomförs ofta i samband med andra typer av NbS, så som stängning av dräneringsdiken, en höjning av svämplanet, och återmeandring av vattendrag för att återfukta ett område. Dessa NbS kan bidra till anpassning till och begränsning av klimatförändringar och beredskap för katastrofrisker.
Att koppla bort funktionella dräneringsrör kan stimulera denitrifikation och bidra till att minska transporten av nitrat till vattendrag och kustområden nedströms. Sammantaget fungerar denitrifikation som ett naturligt filter som avlägsnar överskott av nitrat från dräneringsvatten som kommer in i området, vilket minskar risken för övergödning av ekosystem nedströms. Nitrat reduceras genom denitrifikation, som är en naturlig process där bakterier omvandlar nitrater (NO3-) och nitriter (NO2-) till kvävgas (N2), som sedan släpps ut i atmosfären. Denna process sker endast under syrefria förhållanden, och en vattenmättad mark är därför en förutsättning för att denna process ska kunna ske. Det bör också finnas organiskt material i jorden som kan fungera som energikälla för bakterierna som genomför denitrifikationen.
Att koppla bort funktionella dräneringsrör kan ske antingen genom att hela dräneringsröret gräva upp eller genom att rör skärs loss/krossas med lämpliga intervall för att förhindra att vatten transporteras genom rörsystemet.
Minskad kväveförorening av akvatiska ekosystem. Förutsatt att syrefria förhållanden skapas kan nitratrikt vatten från frånkopplade dräneringsrör renas genom denitrifikation, vilket minskar kvävetransporten till nedströms liggande flodområden, sjöar och kustområden. Faktorer som temperatur, pH, markfuktighet och tillgång till substrat påverkar denitrifikationens hastighet och effektivitet i återvätade områden. Varmare temperaturer främjar i allmänhet högre hastigheter på denitrifikationsprocessen, medan sura förhållanden kan hämma processen.
För att säkerställa nettovinster för biologisk mångfald inom projektområdet är det viktigt att vara medveten om att dräneringsvatten kan vara skadligt för den biologiska mångfalden eftersom dräneringsvatten ofta innehåller höga halter av nitrat. Förhöjda nitratnivåer kan vara kritiska för många växtarter och därför kan det hända att den biologiska mångfalden inte reagerar positivt på bortkopplingen av fungerande dräneringsrör om nitratrikt dräneringsvatten tränger upp på markytan och/eller in i växternas rotzon. Anledningen är att konkurrensen mellan arterna påverkas och att arter som konkurrerar effektivt vid höga näringsnivåer gynnas. Dessa arter är i allmänhet inte arter som är förknippade med nettovinster för biologisk mångfald. I stället bör dräneringsvattnet infiltreras under rotzonen för att säkerställa att det utströmmande näringsrika vattnet inte kommer i kontakt med växternas rötter, utan i stället i skikten under där denitrifikation kan ske.
Implementering (arbetskraft, teknik, kostnader för att köpa mark etcetera), driftskostnader, underhålls- och övervakningskostnader.
Specifik plats: Kvorning, floddalen till Nørreåen i Mellersta Jylland
Vilka ekosystemtyper: Torvmarker och våtmarker
Titel/namn på NbS: Återvätning av torvmarker, blockering av diken och dräneringsrör, återmeandring av små bäckar och bete från nötkreatur.
Sammanfattning: Projektet nära Kvorning blockerar diken och dräneringsrör för att återfukta låglandsområdet och använder därför NbS för att minska utsläppen av klimatgaser, sänka kvävehalten i Randers Fjord och återskapa/förbättra naturen och den biologiska mångfalden. Projektet syftar också till att förbättra områdets rekreationsvärde.
Kontakt: Martin Nissen Martin Nissen Nørgård, mail: marno@nst.dk och Mogens Wiedemann Daabeck, mail: mogdaa@lbst.dk
Relevanta länkar till dokumentation:
https://project-merlin.eu/cs-portal/case-study-01.html and https://naturstyrelsen.dk/ny-natur/klimalavbundsprojekter/klima-lavbundsprojekt-ved-kvorning-i-noerreaadalen
Specifik plats: Vosborg Enge nära Nissum Fjord på västra Jylland
Vilka ekosystemtyper: Jordbruksdränerade lågland
Titel/namn på NbS: Återvätning genom blockering av diken och dräneringsrör. Översvämningskontroll på grund av vattenretention i projektområdet.
Sammanfattning: Genom att blockera diken och dräneringsrör kommer området att återfuktas och därför använda en NbS för att minska utsläppen av klimatgaser och sänka kvävehalten i Nissumfjorden. Projektet syftar också till att skapa en dynamisk mosaik av grunda sjöar, kärr och ängar.
Kontaktpersoner: Henning Fjord Aaser, e-post: henfa@nst.dk
https://naturstyrelsen.dk/ny-natur/lavbundsprojekter/vosborg-enge-lavbundsprojekt and https://naturstyrelsen.dk/media/q1xbhmr0/2021_vosborg-enge_detailprojekt-rapport-fra-cowi.pdf
Jaynes, D.B. and Isenhart, T.M. (2014), Reconnecting Tile Drainage to Riparian Buffer Hydrology for Enhanced Nitrate Removal. J. Environ. Qual., 43: 631-638. https://doi.org/10.2134/jeq2013.08.0331
Hoffmann, C.C., Nygaard, B., Jensen, J.P., Kronvang, B., Madsen, J., Madsen, A.B., Larsen, S.E., Pedersen, M.L., Jels, T., Baattrup-Pedersen, A., Riis, T., Blicher-Mathiesen, G., Iversen, T.M., Svendsen, L.M., Skriver, J., Laubel, A.R., 2000a. Overvagning af effekten af retablerede våadområ ader (surveying ˚ the effect of re-establishment of wetlands). Teknisk Anvisning (technical instruction) fra DMU nr. 19. National Environmental Research Institute, 112 pp. (in Danish). https://www2.dmu.dk/1_viden/2_publikationer/3_tekanvisning/rapporter/ta19_4udg.pdf
