Att höja svämplanet är en NbS som kan hantera olika typer av samhällsutmaningar. En höjning av svämplanet kan förbättra den naturliga hydrologin för bättre vattenhantering och därmed de många ekosystemtjänster som är förknippade med en naturlig hydrologi. Dessutom kan en höjning av svämplanet också gynna den biologiska mångfalden, även om det beror på hur det utförs och i vilket sammanhang det sker.  

När svämplanet höjs minskar kanalens volym och dess kapacitet att transportera vatten, vilket leder till en högre vattennivå i vattendraget vid normal vattenföring och mer frekventa översvämningar av omgivande mark när tillförseln av vatten ökar under perioder med hög nederbörd.   

En höjning av svämplanet kan bidra till minskade utsläpp av växthusgaser om den tillämpas i låglänta områden, med medelhögt till högt innehåll av organiskt kol i marken, genom att minska koldioxidutsläppen från området. En höjning av svämplanet kan också skydda områden nedströms från översvämningar under perioder med höga nederbördsmängder. Detta beror på att den högre höjden på svämplanet ökar sannolikheten för översvämningar, vilket förbättrar vattenhållningen inom projektområdet under perioder med höga nederbördsmängder och därmed skyddar översvämningsbenägna områden nedströms, till exempel kritisk infrastruktur, stadsområden eller andra markanvändningsområden. 

Vid höjning av svämplanet måste hänsyn tas till förhållandet mellan flodens naturliga bredd och djup för att säkerställa att denna NbS inte resulterar i alltför breda floder med grunda djup. Materialet som används för att höja svämplanets bör bestå av sand, grus och sten i en blandning som liknar den naturliga substratsammansättningen i det vattendrag där ingreppet planeras.  

Effekter

Potentiella resultat

Minskade utsläpp av växthusgaser: Minskningen av koldioxidutsläpp kommer att vara störst i områden där den organiska halten i marken är hög (>6%) och där vattennivån i vattendraget ligger så nära markytan som möjligt i en stor del av projektområdet. Detta skapar syrefria förhållanden som saktar ner nedbrytningen av det organiska materialet i marken och därmed ger den största minskningen av koldioxidutsläpp. 

Skydda områden nedströms från översvämningar: Avrinningen genom vattendraget minskar när den omgivande marken översvämmas. Följaktligen hålls vatten kvar som annars skulle transporteras till nedströms liggande områden. Detta kan vara mycket fördelaktigt om områden nedströms ska skyddas från översvämningar, till exempel stadsområden eller odlingsområden. Hur effektivt det är att höja svämplanet för att skydda mot översvämningar beror på längden på den träcka där svämplanet höjs, avrinningen och den omgivande markens egenskaper, eftersom dessa parametrar alla påverkar den mängd vatten som kan hållas kvar. Effektiviteten kommer att vara högst i projektområden med låg vattenföring som är tillräckligt stora för att hålla kvar stora mängder vatten.   

Minskad kväveförorening av akvatiska ekosystem: Översvämning av områden med nitratförorenat vatten kan stimulera kväveavskiljning genom denitrifikation och därmed minska kvävetransporten till nedströms liggande flodområden, sjöar och kustområden. 

Potentiella biverkningar  

Utsläpp av metangas: Det finns en hög risk för metangas nutsläpp i områden med stående vatten. Syrefria förhållanden skapar gynnsamma förutsättningar för bildning av metangas genom syrefrinedbrytning, och eftersom metan är en växthusgas, precis som koldioxid, kan metangasutsläpp motverka den positiva effekten av mindre koldioxidutsläpp. Därför är det mycket viktigt att hålla en vattennivå strax under markytan för att minimera denna risk.  

Mobilisering av fosfor: När tidigare jordbruksmark med höga halter av fosfor översvämmas finns det en stor risk för att fosfor mobiliseras från marken och hamnar i vattendraget och orsakar övergödning av nedströms liggande flodområden, sjöar och kustområden. Därför bör åtgärder för att minska denna risk övervägas före ingreppet. Det kan handla om skörd för att avlägsna näringsämnen i biomassan, borttagning av översta jordlagret eller andra åtgärder.  

Förändrad hydrologi utanför projektområdet: När grundvattennivån höjs i ett avsnitt av vattendraget kan det finnas en risk för att vattennivån påverkas i uppströms liggande avsnitt, dräneringsrör och diken som mynnar ut i vattendraget inom projektområdet. Därför bör projektgränsen definieras så att endast låglänta områden omfattas av projektet, medan högre liggande områden undantas. Detta kommer att minska risken för att dräneringsförhållandena utanför projektområdet påverkas negativt. 

Att höja svämplanet är en NbS som kan bidra till att återställa den naturliga hydrologin antingen ensam eller i kombination med andra åtgärder som återmeandring, stängning av dräneringsrör och diken. Det är därför en NbS med hög potential för att återställa naturliga egenskaper hos sötvattensekosystem, inklusive många olika ekosystemtjänstfördelar som kännetecknar återvätade områden. För att säkerställa nettovinster för biologisk mångfald är det dock viktigt att vara medveten om att hög tillförsel av näringsämnen kan vara avgörande för många växtarter och att nettovinsten för biologisk mångfald därför kanske inte reagerar positivt om denna NbS genomförs i kombination med stängning av dräneringsrör och/eller diken i utkanten av projektområdet, vilket ökar mängden nitratförorenat vatten som kommer in i växternas rotzon.     

Kostnad

Kostnaderna kommer att variera beroende på de lokala socioekonomiska och miljömässiga förhållandena, inklusive arbetskraft, teknik, kostnader för att köpa mark osv. Dessutom tillkommer driftskostnader för att övervaka effektiviteten hos NbS och underhållskostnader om det krävs adaptiv förvaltning för att bibehålla effektiviteten över tiden.