Öka mängden död ved

Vad

Stående och nedfallen död ved i form av lågor, stockar, grenar och stubbar behålls under olika skötselaktiviteter och/eller skapas, med målet att öka mängden och mångfalden av denna viktiga struktur i skogar och andra ekosystem. 

Var

Död ved kan vara en NbS i skogsekosystem och i urbana ekosystem som en del av naturnära skötsel och ekologisk restaurering. Död ved kan också användas i våtmarker och kulturlandskap. 

Varför

I nordiska skogsekosystem minskar mängden död ved till följd av virkesavverkning, brandbekämpning och efteravverkning. Även klimatförändringen förväntas förändra tillförseln (genom naturliga störningar) och produktionen (genom nedbrytningen) av död ved över tid. 

I Norden är omkring 7 500 arter förknippade med död ved, och hundratals arter är hotade på grund av bristen på död ved. Vikten av död ved för biologisk mångfald, kolbindning och ekosystemfunktioner har erkänts inte bara i skogar utan också i akvatiska ekosystem, såsom floder och bäckar, såväl som våtmarker och kustområden. I urbana ekosystem och kulturlandskap gynnar död ved den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster, samt kan vara viktig ur ett viktigt pedagogiskt redskap. 

Att återställa en kontinuerlig tillgång på olika typer av döda ved är därför avgörande för att minska de negativa effekterna på biologisk mångfald och ekosystemets förmåga att anpassa sig till förändringar. Att öka mängden död ved bemöter en rad samhällsutmaningar.  

  • Mildra och anpassa klimatförändringarna genom den kolbindning som sker i död ved under decennier eller hundratals år i stammar med stor diameter, och genom ökad kolbindning i marken genom tillförsel av kol från den döda organiska materialet.  

  • Minskar riskerna för sjukdomar genom att öka mängden trädarter, vilket förbättrar motståndskraften mot skadedjur, och främjar ekosystemens hälsa och därmed bidrar till katastrofrisk och beredskap. 

  • Främjar skogsekosystemet produktivitet och virkesproduktion genom tillförseln av organiskt material och näringsämnen vilket förbättra markens bördighet, och tillhandahållandet av en såbädd för naturlig trädslagsföryngring, vilket främjar ekonomisk utveckling. 

Hur

Den billigaste och enklaste lösningen är att behålla all befintlig död ved. Skapande av ny död ved är fördelaktig, särskilt om mängden och mångfalden av befintlig död ved är låg. Målet är att säkerställa en kontinuerlig närvaro av en mångsidig död ved i olika nedbrytningsstadier och därmed en rad nischer för biologisk mångfald relaterad till död ved. 

En kortsiktig ökning av död ved kan uppnås genom att försiktigt skona befintlig död ved och skapa ny död ved genom att: 

  • Kartlägga befintlig död ved för att undvika att den förstörs under skogsverksamheten. 
  • Att skapa stående döda träd och höga trädstubbar – framtida nedfälld död ved. 
  • Att döda utvalda träd genom bandning, fällning eller dragning, inokulering med svampsjukdomar eller en kombination av dessa tekniker. 

Långsiktiga lösningar som syftar till att möjliggöra ett kontinuum av en mångsidig död ved inkluderar:  

  • Skapande av död ved i mogna skogar för att påskynda utvecklingen mot nästan naturligt tillstånd. 
  • Bevarande av enskilda träd eller grupper av levande träd i slut- och mellanavverkningar. 
  • Delvis eller fullständigt bevarande av skadade och döda träd i samband med eller i stället för förtidsavverkning efter naturliga störningar såsom vindfällning, insektsutbrott eller bränder. 
  • Naturvårdsbränning  

I kulturlandskap och trädgårdar kan den döda vedens livsmiljöer behållas eller skapas i form av enskilda, helst stora, stående eller nedfällda döda träd, stockhögar, vedhögar, stumperier och trästaket. I urbana ekosystem kan död ved skonas och skapas i parker och andra grönområden i städerna, och användas i gröna tak, byggda dammar, bassänger, konstgjorda våtmarker och bäckar inklusive vattendrag. Dessutom kan det locka människor i konstutställningar och ekotrails. Deadwood art är ett utbildningsmaterial och inspirationskälla för olika NbS. 

Viktiga punkter som är värda att ha i åtanke när man överväger att hantera död ved 

När man behåller levande träd är trädgrupper vanligtvis bättre än enskilda träd, för att stödja en kontinuitet i mikroklimatet. Grupper av träd av olika arter, ålder och storlek med trädundervegetation och död ved är idealiska. Men för att säkerställa att gamla och stora hänsynsträd väljs framför träd med liten diameter kan enskilda träd också behållas. 

Önskade egenskaper hos träd inkluderar hög ålder och stor storlek, samt skador eller ihåliga delar, eftersom dessa egenskaper ökar antalet mikrohabitat som trädet kan erbjuda för en mängd olika arter förknippade med försvagade eller döda träd. Yngre träd som anses ha potential att nå hög ålder föredras också för att säkerställa tidsmässig kontinuitet i tillhandahållandet av döda mikrohabitat. 

All död ved bör behållas i alla slags skogsvårdsbehandlingar i skogs- och bergsekosystem, utom i de fall då det finns risk för insektsutbrott. Skapad död ved inkluderar en mängd av: 

  • stående döda träd 
  • nedfälld död ved 
  • stubbar av olika höjd 
  • stort utbud av trädslag 
  • sönderfallsklasser, som ett resultat av upprepade ingrepp 
  • helst både på skuggiga och solexponerade platser  

Potentiella effekter

De omedelbara och långsiktiga positiva effekterna inkluderar gynnande av biologisk mångfald, produktion av ekosystemtjänster från skogen, till exempel kolbindning, trädbeståndsproduktivitet och förbättrad jordkvalitet. I urbana ekosystem och kulturlandskap ger gynnar död ved den biologisk mångfalden, kolbindning, och ökar den allmänna medvetenheten hos människor om hållbarhetsfrågor genom miljöutbildning. 

Möjliga negativa effekter kan vara relaterade till risker för skadedjur- och sjukdomsangrepp, brand och säkerhet. 

ATT BEAKTA

  • I skogsekosystem kan träd med bibehållna habitat (träd med mikrohabitat såsom häckningshålor) samt färska stockar och stående döda träd vara en källa till skadedjur när det gäller mottagliga arter (till exempel gran och barkborre). Detta kan medföra ekonomiska förluster för skogsägarna.   

  • Ringbarkade levande träd kan vara en ingångspunkt för oönskade skadedjur och sjukdomar. 

  • I urbana ekosystem kan kvarhållna habitatträd och stående döda träd orsaka en möjlig säkerhetsrisk för allmänheten om de är nära vägar, stigar etcetera 

  • Naturvårdsbränning bör utföras med försiktighet för att undvika brandrisk. NBS måste förhandlas med privata skogsägare. 

  • Människors säkerhet bör tänkas på när man skapar död ved eller utför kontrollerad eldning. 

Kostnad

  • Inga extra kostnader för att behålla levande träd eller trädgrupper och/eller död ved. Det finns emellertid en potentiell förlust av ekonomiska intäkter eftersom bibehållandet av enskilda träd eller trädgrupper företrädesvis involverar träd med större diametrar som är önskvärda för virkesutvinning. 

  • Kostnaderna för att skapa död ved är inte särskilt höga om behandlingen görs samtidigt som timmeravverkningen. 

  • Naturvårdsbränning är mödosam och dyr. I Finland, till exempel, är kostnaderna för bränning 1500–2500 €/hektar. Ekonomiskt stöd till privata markägare finns i några av de nordiska länderna. 

Specifik plats: privata och offentliga skogar 

Vilken ekosystemtyp: Skogar 

Titel/namn på NbS: Ökning av död ved 

Sammanfattning: ökning av död ved med olika metoder

Kontakt: Prof. Koivula Matti (LUKE), Naturresursinstitutet Finland, matti.koivula@luke.fi 

Relevanta länkar till dokumentation:  

Lahopuun turvaaminen - Kuvaus | Metsänhoidon suositukset (metsanhoidonsuositukset.fi), 

Lahopuu | Metsähallitus (metsa.fi), 

Metsien ennallistamismenetelmät | Metsähallitus (metsa.fi) 

ecological-restoration.pdf (metsa.fi) p.13 

Plats: södra Finland, Evo-regionen 

Vilken ekosystemtyp: Skogar 

NbS:s titel namn: Ökning av död ved genom naturvårdsbränning och skapande av död ved. 

Sammanfattning: Projekten fokuserar på effekterna av naturvårdsbränning, bevarande av träd och skapande av nedfälld död ved på dödvedsprofilen i brukade boreala granskogsbestånd under en sextonårsperiod. 

Kontakt: Ekaterina Shorohova (LUKE), Naturresursinstiutet Finland, ekaterina.shorokhova@luke.fi 

Relevanta länker till dokumentation: Deadwood enrichment in Fennoscandian spruce forests – New results from the EVO experiment - ScienceDirect 

Ecological background (ecological functions of deadwood):

  • Stokland J. and Alfredsen G. 2024. From deadwood to forest soils: quantifying a key carbon flux in boreal ecosystems. Biogeochemistry https://doi.org/10.1007/s10533-024-01170-y   

Deadwood enrichment in forests: 

  • Similä, M., & Junninen, K. (2012). Ecological restoration and management in boreal forests–best practices from Finland. Metsähallitus Natural Heritage Services, Vantaa. ecological-restoration.pdf (metsa.fi) Handbook on ecological restoration, including chapter on deadwood  

 Deadwood enrichment in other ecosystems: