Återöppnande av kulverterade vattendrag

Vad

Återöppnande av kulveterade vattendrag innebär att man frilägger och återställer bäckar eller åar som dolt under markytan. Syftet är att återföra dessa vattendrag till ytan och till ett mer naturligt tillstånd och på detta sätt förbättra vattenförvaltningen, ekosystemens hälsa samt ge estetiska och rekreativa fördelar för samhällen. 

 

Urban infographic: Before

Urban ecosystem before NbS have been implemented

Urban infographic: After

Urban ecosystem after NbS have been implemented

 

Var

Även om återöppnande av vattendrag främst används i stads- och förortsmiljöer kan det också vara relevant i landsbygdsområden där vattendrag har modifierats och avletts för jordbruks- eller infrastrukturändamål. Effekterna av återöppnandet sträcker sig bortom den omedelbara omgivningen och kan potentiellt förbättra ekosystemen nedströms. I städer kan återställande av vattenytor också bidra till att minska effekterna av urbana värmeöar.  

Varför

Återöppnande av kulverterade vattendrag kan bidra till att lösa flera samhällsutmaningar. Det kan förbättra vattenförvaltningen och bidra till klimatanpassning genom att minska översvämningsrisken genom att återställa naturliga flodslätter och öka kapaciteten att hantera stora vattenmängder under kraftiga regn som annars överbelastar avloppssystemet. Vattenkvaliteten kan också förbättras genom att vattendraget bidrar med en naturlig filtrering. Öppna åar, bäckar och vattenytor bidrar också till att reglera temperatur och luftfuktighet. Genom att fokusera på att återställa de naturliga ekosystemen skapas också nya och bättre livsmiljöer för fåglar, insekter, smådjur, fiskar och andra vattenlevande arter, vilket är gynnsamt för den biologiska mångfalden.  Återöppnade vattendrag med gröna omgivningar är populära rekreationsområden som bidrar till människors hälsa och välbefinnande.  

Hur

Genomförande av projekt för återöppnande av dolda vattendrag omfattar flera steg, från preliminära studier och planering till byggnation och övervakning efter restaureringen. Tillvägagångssättet är i sig tvärvetenskapligt och kräver samarbete mellan exempelvis hydrologer, ekologer, stadsplanerare, ingenjörer och lokala intressenter. Samverkan med lokalsamhället är avgörande för att lyckas, eftersom återöppnande av kulverterade vattendrag kräver utrymme och kan förändra landskapet avsevärt.   

Det praktiska genomförandet kan variera från projekt där hårdgjorda ytor tas bort och vattendraget leds om till nyskapade eller återställda flodbäddar, till mer komplexa projekt där underjordiska vattenvägar flyttas. Vilka tekniker som används beror på stadsplaneringen och den befintliga infrastrukturen samt den dolda vattenvägens ursprungliga tillstånd.   

Processen med att öppna upp dolda urbana vattendrag sker ibland stegvis, genom att man planerar processen i flera faser och börjar med att öppna en del av vattendraget först. Detta kan ge fördelar genom att minska störningarna i byggfasen, ge bättre möjligheter till budgethantering och involvering av lokala intressenter. Men det innebär också att många sådana projekt har en tidshorisont på många år.  Dessutom är det fortfarande viktigt att ha ett holistiskt synsätt på hela avrinningsområdet. 

Effekter

Potentiella positiva effekter av att öppna upp och återställa historiska vattendrag är bland annat ökad motståndskraft mot, och anpassning till klimatförändringar samt förbättrad vattenkvalitet. Det bidrar också till biologisk mångfald i städerna genom att skapa nya livsmiljöer för fisk, växter, fåglar och djurliv. Urbana vattendrag erbjuder också rekreationsmöjligheter för allmänheten och kan öka medvetenheten om och kopplingen till lokalt vatten. 

Det kan finnas utmaningar, exempelvis att hantera ett ökat vattenflöde i tätbebyggda områden, och en potentiell förflyttning av befintlig infrastruktur, samt att säkerställa långsiktigt underhåll och en ekologisk god status på vattendraget 

ATT BEAKTA

Viktiga överväganden innefattar: 

  • Förståelse för vattendragets historiska flöde och ekologiska funktion 

  • Påverkan på befintlig bebyggelse och infrastruktur 

  • Påverkan på juridiska frågor och äganderättsfrågor 

  • Översvämningsrisker under extrema väderförhållanden 

  • Vattenkvalitetsaspekter: initialt har återöppnade urbana vattendrag ofta låg vattenkvalitet  

  • Samhällets acceptans, finansiering och kontinuerliga förvaltning är också kritiska faktorer 

  • Policyer som rör stadsutveckling, vattenförvaltning och miljöskydd, som direkt påverkar projektets genomförande och utformning. 

När man öppnar upp ett kulverterat vattendrag i en stadsmiljö är utformningen av den strandnära zonen avgörande för att stabilisera flodbädden och den biologiska mångfalden. Det är viktigt att ta hänsyn till inhemsk vegetation, ekologisk konnektivitet och tillgänglighet för både människor och vilda djur. 

I de flesta fall kan återöppnade vattendrag i stadsområden inte återställas helt ekologiskt på grund av ytmässiga begränsningar. Det finns ofta inte tillräckligt med utrymme för naturliga processer som meandring och bredare flodslätter med naturlig strandvegetation. 

Återskapade urbana vattendrag är dessutom ofta så kallade ”hängande vattendrag, vilket innebär att de saknar naturligt vattenutbyte med grundvatten på grund av underjordisk infrastruktur och historiska förändringar i landskapet som gör denna koppling svår. Detta begränsar möjligheterna till meandring och breda flodslätter och resulterar ofta i mer kanalliknande vattendrag. 

Omtanke bör fortfarande råda kring strandzonen och dess vegetationen och man bör redan tidigt i processen överväga möjligheterna för hur utrymme kan skapas

Hur mycket vet vi?

Konceptet med återöppnande av dolda urbana vattendrag stöds av ett växande antal fallstudier som visar projekt i olika stadsmiljöer och även i vissa landsbygdsmiljöer. Forskningen fokuserar vanligtvis på hydrologi, ekologi, stadsplanering och samhällsvetenskap, vilket ger ett tvärvetenskapligt perspektiv på implementeringsmetoder och fördelar.   

  • Vetenskapliga studier med fokus på de hydrologiska effekterna belyser förändringar i vattenflöde, sedimenttransport och översvämningsdynamik efter återöppnandet.
  • Ekologisk forskning utvärderar ökad biologisk mångfald, lyckad återställning av livsmiljöer och förbättrad vattenkvalitet.  
  • Den tvärvetenskapliga karaktären på fokusområdet gör det nödvändigt att integrera kunskap från flera olika områden för att hantera samspelet mellan fysisk planering, naturliga vattencykler och ekologisk restaurering. 

I takt med att området utvecklas kommer pågående forskning och insamling av nya fallstudier att vara avgörande för att förfina metoderna och maximera fördelarna med projekt för att öppna upp dolda vattendrag

Kostnader

Kostnaderna i samband med återöppnande av kulverterade vattendrag kan vara betydande, inklusive utgrävning, fastighetsförvärv, förändring av infrastrukturen och återställande av livsmiljöer. Driftskostnaderna omfattar underhåll av vattenvägen, system för hantering av översvämningar och offentliga anläggningar.   

Specifik plats: Hovinbekken, Oslo 

Ekosystemtyp(er): Urban flod  

Titel/Namn på NbS: Återöppnande av Hovinbekken  

Sammanfattning: Återöppnandet av Hovinbekken har genomförts i olika omgångar över tid. Denna stegvisa process har inneburit att rörlagda sektioner har omvandlats till öppna vattenvägar, rifflar och dammar har skapats och inhemsk vegetation har planterats för att öka mångfalden av livsmiljöer. Projektet har förbättrat vattenkvaliteten, skapat rekreationsområden för människor och bidragit till översvämningshantering genom att öka bäckens kapacitet att hantera flödestoppar.  

Kontaktpersoner: Oslo kommun, Dronninga   

Relevanta länkar till dokumentation:   

Oslo återöppnar vattenvägar https://hovinbekken.org/

Oslo återöppnar vattenvägar (2019) 

https://aktuelt.oslo.kommune.no/hovinbekken-far-oslo-bys-arkitekturpris-2023

Bjerkedalen park (part of the Hovinbekken watershed): https://www.dronninga.com/prosjekter/parker/bjerkedalen-park/

Fergus, T. (2015). Vann i den bærekraftige byen, erfaringer fra Oslo kommune. Utbygging av Ensjø og gjenåpning av Hovinbekken. VANN 50(3), 305-309. https://vannforeningen.no/wpcontent/uploads/2015/06/2015_935383.pdf   

 

Specifik plats: Østerå ström, Ålborg, Danmark 

Ekosystemtyp(er): Urban flod  

Titel/Namn på NbS: Østerå ström 

Kontaktperson: Byudvikling og Byggeri  Byudvikling og Byggeri, Stigsborg Brygge 59400 Nørresundby / Karsten Thorlund Chef för SLA Aarhus, Partner, Arkitekt MAA 

Relevanta länkar till dokumentation:  

Specifik plats: Århus  

Ekosystemtyp(er): Urban  

Titel/Namn på NbS: Århus å   

Sammanfattning: återöppnade den kulverterade Aarhus Å så att människor återigen kan njuta av de öppna vattenområdena i centrala Aarhus. Aarhus Å-projektet slutfördes under åren 2006-2013 

Relevanta länkar till dokumentation:  

Oslo Municipality (2022). Strategy for reopening streams and rivers (pdf, in Norwegian) 

Sivertsen et al 2021). Bekkeåpning som klimatilpasningstiltak. En overordnet og flerfaglig anvisning. Klima 2050 rapport 25. (in Norwegian) 

Naturally resilient communities: https://nrcsolutions.org/daylighting-rivers/