Återöppnande av kulveterade vattendrag innebär att man frilägger och återställer bäckar eller åar som dolt under markytan. Syftet är att återföra dessa vattendrag till ytan och till ett mer naturligt tillstånd och på detta sätt förbättra vattenförvaltningen, ekosystemens hälsa samt ge estetiska och rekreativa fördelar för samhällen.
Urban ecosystem before NbS have been implemented
Urban ecosystem after NbS have been implemented
Även om återöppnande av vattendrag främst används i stads- och förortsmiljöer kan det också vara relevant i landsbygdsområden där vattendrag har modifierats och avletts för jordbruks- eller infrastrukturändamål. Effekterna av återöppnandet sträcker sig bortom den omedelbara omgivningen och kan potentiellt förbättra ekosystemen nedströms. I städer kan återställande av vattenytor också bidra till att minska effekterna av urbana värmeöar.
Återöppnande av kulverterade vattendrag kan bidra till att lösa flera samhällsutmaningar. Det kan förbättra vattenförvaltningen och bidra till klimatanpassning genom att minska översvämningsrisken genom att återställa naturliga flodslätter och öka kapaciteten att hantera stora vattenmängder under kraftiga regn som annars överbelastar avloppssystemet. Vattenkvaliteten kan också förbättras genom att vattendraget bidrar med en naturlig filtrering. Öppna åar, bäckar och vattenytor bidrar också till att reglera temperatur och luftfuktighet. Genom att fokusera på att återställa de naturliga ekosystemen skapas också nya och bättre livsmiljöer för fåglar, insekter, smådjur, fiskar och andra vattenlevande arter, vilket är gynnsamt för den biologiska mångfalden. Återöppnade vattendrag med gröna omgivningar är populära rekreationsområden som bidrar till människors hälsa och välbefinnande.
Genomförande av projekt för återöppnande av dolda vattendrag omfattar flera steg, från preliminära studier och planering till byggnation och övervakning efter restaureringen. Tillvägagångssättet är i sig tvärvetenskapligt och kräver samarbete mellan exempelvis hydrologer, ekologer, stadsplanerare, ingenjörer och lokala intressenter. Samverkan med lokalsamhället är avgörande för att lyckas, eftersom återöppnande av kulverterade vattendrag kräver utrymme och kan förändra landskapet avsevärt.
Det praktiska genomförandet kan variera från projekt där hårdgjorda ytor tas bort och vattendraget leds om till nyskapade eller återställda flodbäddar, till mer komplexa projekt där underjordiska vattenvägar flyttas. Vilka tekniker som används beror på stadsplaneringen och den befintliga infrastrukturen samt den dolda vattenvägens ursprungliga tillstånd.
Processen med att öppna upp dolda urbana vattendrag sker ibland stegvis, genom att man planerar processen i flera faser och börjar med att öppna en del av vattendraget först. Detta kan ge fördelar genom att minska störningarna i byggfasen, ge bättre möjligheter till budgethantering och involvering av lokala intressenter. Men det innebär också att många sådana projekt har en tidshorisont på många år. Dessutom är det fortfarande viktigt att ha ett holistiskt synsätt på hela avrinningsområdet.
Potentiella positiva effekter av att öppna upp och återställa historiska vattendrag är bland annat ökad motståndskraft mot, och anpassning till klimatförändringar samt förbättrad vattenkvalitet. Det bidrar också till biologisk mångfald i städerna genom att skapa nya livsmiljöer för fisk, växter, fåglar och djurliv. Urbana vattendrag erbjuder också rekreationsmöjligheter för allmänheten och kan öka medvetenheten om och kopplingen till lokalt vatten.
Det kan finnas utmaningar, exempelvis att hantera ett ökat vattenflöde i tätbebyggda områden, och en potentiell förflyttning av befintlig infrastruktur, samt att säkerställa långsiktigt underhåll och en ekologisk god status på vattendraget.
Viktiga överväganden innefattar:
Förståelse för vattendragets historiska flöde och ekologiska funktion
Påverkan på befintlig bebyggelse och infrastruktur
Påverkan på juridiska frågor och äganderättsfrågor
Översvämningsrisker under extrema väderförhållanden
Vattenkvalitetsaspekter: initialt har återöppnade urbana vattendrag ofta låg vattenkvalitet
Samhällets acceptans, finansiering och kontinuerliga förvaltning är också kritiska faktorer
Policyer som rör stadsutveckling, vattenförvaltning och miljöskydd, som direkt påverkar projektets genomförande och utformning.
När man öppnar upp ett kulverterat vattendrag i en stadsmiljö är utformningen av den strandnära zonen avgörande för att stabilisera flodbädden och den biologiska mångfalden. Det är viktigt att ta hänsyn till inhemsk vegetation, ekologisk konnektivitet och tillgänglighet för både människor och vilda djur.
I de flesta fall kan återöppnade vattendrag i stadsområden inte återställas helt ekologiskt på grund av ytmässiga begränsningar. Det finns ofta inte tillräckligt med utrymme för naturliga processer så som meandring och bredare flodslätter med naturlig strandvegetation.
Återskapade urbana vattendrag är dessutom ofta så kallade ”hängande vattendrag”, vilket innebär att de saknar naturligt vattenutbyte med grundvatten på grund av underjordisk infrastruktur och historiska förändringar i landskapet som gör denna koppling svår. Detta begränsar möjligheterna till meandring och breda flodslätter och resulterar ofta i mer kanalliknande vattendrag.
Omtanke bör fortfarande råda kring strandzonen och dess vegetationen och man bör redan tidigt i processen överväga möjligheterna för hur utrymme kan skapas.
Konceptet med återöppnande av dolda urbana vattendrag stöds av ett växande antal fallstudier som visar projekt i olika stadsmiljöer och även i vissa landsbygdsmiljöer. Forskningen fokuserar vanligtvis på hydrologi, ekologi, stadsplanering och samhällsvetenskap, vilket ger ett tvärvetenskapligt perspektiv på implementeringsmetoder och fördelar.
I takt med att området utvecklas kommer pågående forskning och insamling av nya fallstudier att vara avgörande för att förfina metoderna och maximera fördelarna med projekt för att öppna upp dolda vattendrag.
Kostnaderna i samband med återöppnande av kulverterade vattendrag kan vara betydande, inklusive utgrävning, fastighetsförvärv, förändring av infrastrukturen och återställande av livsmiljöer. Driftskostnaderna omfattar underhåll av vattenvägen, system för hantering av översvämningar och offentliga anläggningar.
Specifik plats: Hovinbekken, Oslo
Ekosystemtyp(er): Urban flod
Titel/Namn på NbS: Återöppnande av Hovinbekken
Sammanfattning: Återöppnandet av Hovinbekken har genomförts i olika omgångar över tid. Denna stegvisa process har inneburit att rörlagda sektioner har omvandlats till öppna vattenvägar, rifflar och dammar har skapats och inhemsk vegetation har planterats för att öka mångfalden av livsmiljöer. Projektet har förbättrat vattenkvaliteten, skapat rekreationsområden för människor och bidragit till översvämningshantering genom att öka bäckens kapacitet att hantera flödestoppar.
Kontaktpersoner: Oslo kommun, Dronninga
Relevanta länkar till dokumentation:
Oslo återöppnar vattenvägar https://hovinbekken.org/
Oslo återöppnar vattenvägar (2019)
https://aktuelt.oslo.kommune.no/hovinbekken-far-oslo-bys-arkitekturpris-2023
Bjerkedalen park (part of the Hovinbekken watershed): https://www.dronninga.com/prosjekter/parker/bjerkedalen-park/
Fergus, T. (2015). Vann i den bærekraftige byen, erfaringer fra Oslo kommune. Utbygging av Ensjø og gjenåpning av Hovinbekken. VANN 50(3), 305-309. https://vannforeningen.no/wpcontent/uploads/2015/06/2015_935383.pdf
Specifik plats: Østerå ström, Ålborg, Danmark
Titel/Namn på NbS: Østerå ström
Kontaktperson: Byudvikling og Byggeri Byudvikling og Byggeri, Stigsborg Brygge 59400 Nørresundby / Karsten Thorlund Chef för SLA Aarhus, Partner, Arkitekt MAA
Specifik plats: Århus
Ekosystemtyp(er): Urban
Titel/Namn på NbS: Århus å
Sammanfattning: återöppnade den kulverterade Aarhus Å så att människor återigen kan njuta av de öppna vattenområdena i centrala Aarhus. Aarhus Å-projektet slutfördes under åren 2006-2013.
Oslo Municipality (2022). Strategy for reopening streams and rivers (pdf, in Norwegian)
Oslo municipality. Vegetasjon som flomdempende og erosjonsforebyggende tiltak (in Norwegian)
Sivertsen et al 2021). Bekkeåpning som klimatilpasningstiltak. En overordnet og flerfaglig anvisning. Klima 2050 rapport 25. (in Norwegian)
Khirfan et al (2020). Dataset for assessing the scope and nature of global stream daylighting practices
The river restoration centre (UK): https://www.therrc.co.uk/guidance , https://www.ecrr.org/River-Restoration/River-continuity
Naturally resilient communities: https://nrcsolutions.org/daylighting-rivers/